Eller stora killen!? Mason sover så gott i vagnen här inne. Det spöregnar ute så hundarna fick sin långis tidigare imorse.

 

Nu sitter jag här med en kopp kaffe och tittar på RSPCA program på tv. Jag vet inte varför jag gör det, jag blir bara så jäkla förbannad. Hur kan man behandla djur på så elaka vis? Bara lämna dem när man flyttar eller låta dem stå i burar i flera månader sjuka och utan mat och vatten?

 

Då tänker jag att mina hundar lever som prinsar. Det får det bästa fodret med färskt kött två gånger om dagen. De har vård om så behövs, tillgång till vatten och skugga vid varma dagar och värme och mysiga hus när det är kallt. De går ut 4 gånger om dagen, badas, tas hand om och får kärlek.

 

Folk har sagt till mig i flera år hur jobbigt det kommer vara med tre hundar och barn på samma gång och många har även sagt att det kanske är bäst att jag gör mig av med dem? Förlåt? Ska jag göra mig av med mina hundar helt plötsligt för det inte passar in i mitt liv?

 

Det skulle vara om Mason vart allergisk eller någon av dem visade sig aggresiva eller att DE inte trivdes, annars stannar de kort och gott här hemma med oss! Jag tycker inte det är ett dugg jobbigt med tre hundar och en bebis. Livet är precis lika jobbigt som innan. Jag tror tvärtom att jag har hundarna att tacka för hur bra det ändå går. Jag har alltid levt med hundar och aldrig kunna lämna hemmet bara så där en hel dag eller över en natt. Hundarna lämnas sällan mer än fyra timmar per dag så jag lever nog redan ett ganska 'tråkigt' liv där bebisen passar in perfekt!

 

De går ut med Husse på morgonen och får frukost av mig vid 9 tiden. Mason och jag tar en långis med den vid ett-tiden som jag gjort med mina hundar de 9 åren jag haft dem. Vid 5 äter de middag och vi tar en snabb kissrunda. Vid 9-10 tiden år de ut igen på en sista runda och sedan sover de oftast ovaggat!

 

Jag kan tänka mig att det blir kämpigare i vinter när det är kallt och regnar men vi har väl inte regnskydd på vagnen för inget?

 

 

 

Tror det blir enklare att säga hur gammal han är i korrigerad ålder för att säga att han är 16 veckor (4 månader) blir ju inte rätt. Han är på ungefär samma nivå som en normalt född 6 veckors bebis så vi säger så från och med nu.

 

Idag är han då 6 veckor. Han pratar (jollrar) inte, leendet har vi inte sett sen i helgen, han sparkar med benen som en knasboll och håller huvudet uppe väldigt stadigt när han ligger på mage (se bild)

 

Han sov från 8 till 4 utan ett pip för att käka frukost igen vid 9. Nu sover han igen och han är riktigt rofull idag trots sina sprutor igår.

 

Idag är det dags för andra dose med vaccin. Det är en spruta i vardera ben. Sist tyckte jag inte det var så farligt då han skrek så mycket i alla fall innan de ens had ebörjat och varken mer eller mindre efteråt. Men nu har han ju lugnat ned sig så det känns så surt att störa honom på något sätt.

 

Han har börjat dreggla något otroligt och igår fick vi ge honom smärtstillande för han kunde inte komma till ro. Efter att ha prövat allt annat under hela dagen fick han 2.5 mil med Calpol och somnade som en stock i 4 timmar. Han måste ha haft ont någonstans!

 

Ja ska även be dem kolla hans rumpa som är alldeles röd och sårig. Jag har smörjt in hans lilla rumpa vid varje blöjbyte sedan han var nyfödd så jag förstår inte hur det kan bli så rött och se så argt ut. Eller man kanske sla vända på det, hur hade det sett ut om jag INTE smörjt in det? När jag jämnför med bilder på nätet är det ju ingenting men ändå, kan ju inte vara skönt för den lille.

 

Nu ska tvätten ut på linan innan hundarna ska ut innan vi ska till doktorn!

 

So long!

 

ska det tapetseras av bara farten!

 

Äntligen har jag bestämt mig för en tapet till Mason's rum och nu var det ju så många andra som använt exakt samma tapet vi valt så vi tar en annan istället :P

 

Ralph Lauren men lite annorlunda så allt slipper se likadant ut.

 

Vi har vart ute mest hela dagen hela familjen, Mason och hundarna. Vi har haft picnic i solen. Jag och Mason hängde dock i skuggan!

 

Idag log han även för första gången, inget långvarit men ett litet drag på smilbanden. Nu? Maken sover på soffan och Mason på min axel!

 

Ha en fin helg!

 

 

Det är egentligen dukar men de passar perfekt som gardiner i köket. Perfekt längd och bredd!

 

och många tankar snurrar i huvudet. 

 

Det verkar som om min teori stämmer, ju mer Mason sover ju bättre sover han och ju mindre han sover under dagen desto sämre sover han! Igår sov han jättebra och han var en DRÖM inatt! Åt vid 7, 2 och nu vid nio! Nu ligger han i sitt babygym och kikar lite. Idag inviger vi shortsen från Benetton, sötnos!

 

Idag ska vi ut och gå med L-A och Mopsen Georgie, solen skiner inte ännu men det ska tydligen vara 18 grader i eftermiddag?! Skönt!

 

Tvättmaskinen går för fullt igen och jag ska hoppa in i duschen innan L-A kommer. Ikväll är det SPA som gäller för mig. Som jag längtar! 

 

har vart allt annat än lugn. Igår lunchade vi hemma hos Lindsay med Kate. Kate ska också ha barn, i Augusti så vi lämnade över lite saker som Mason växt ur och lite som han aldrig hann använda.

 

Igår kväll var det tjejkväll på pubben. En hel drös av oss samlades, drack vin och snackade skit. Mason var hemma med pappa och det gick bara bra. Jag kom väl hem vid halv ett och visst är jag lite grusig i ögonen idag men det få man stå ut med. Söndagen har spenderats med att leta ersättning i halva landet. Att det ska vara så svårt att få tag på? Och att de bara gett mig två burkar som varar sju dagar bara? Aja, efter x antal timmar hittade vi ett Apotek som hade Söndagsöppet och hade Nutramigen på lager. Vilken tur, Mason's recept är nämligen inte klart förens imorgon och sista pulvret gick åt nu vid lunchmatningen.

 

Vi hann med och shoppa lite också, tänk att det alltid finns tid till det :P

 

Hem fort som attan för att hämta upp hundarna, ta med oss dem filten, kameran och lite mat och hade picnic ute på gräset i den underbara solen. Är du här för att stanna sommar?

 

på ännu en sovande bebis.

 

 

Natten var helt ok, lunchen, inte ok. Det är så störigt att man aldrig kan veta NÄR han sätter igång. Man kan ju aldrig planera något med någon då det inte är vidare kul att hänga med folk när han skriker sig hes.

 

Grannarna sa idag att det var första gången de hörde honom när vi körde in genom grinden idag. Den äldre damen påpekade snabbt att han var röd i ansiktet av all gråt. Ja, sa jag, och vad vill du att jag ska göra? Ser det ut som om jag inte försöker få tyst på honom eller?

 

Aja, vi var och lämnade ut lite tackkort idag, bättre sent än aldrig eh?

 

Solen skiner underbart men jag sitter inne på napp'duty' - alltså nära nog att stoppa in nappen innan han sätter igång och tjuter igen...

Ta i trä, han sover som en liten bebis. Vi hann dock ta några foton medan han var vaken och relativt glad. Nu väntar jag på posten!

 

Nu får man ta tag i allt man missat medan den lilla sover. Duscha, bädda, ta ur diskmaskinen, tvätta. Sen blir det en promenad med hundarna. Det regnar dock och är kallt så vi får se hur lång den blir.

 

I brist på annat...

 

Känner mig så 'up beat' en sekund för att nästa tänka herregud snälla sluta skrik...

Problemet är att ju mer han skriker ju mer luft får han i sig och ju värre blir det. Så man blir panikartad och försöker få tyst på honom på alla sätt. Och alla sätt är ju bra förutom de dåliga. De dåliga funkar en sekund för att sedan inte funka alls, precis som de bra. 

 

Man vet aldrig vad som kommer funka eller inte. Idag fick jag gå till tandläkaren och ligga i stolen med Mason på bröstet i sin Baby Björn, det gick finfint. Trots att tandläkaren sa att det hade hon minsann aldrig sett i sin tandläkastol innan. Som sagt, alla sätt är bra utom de dåliga. Nu ikväll gick det inte få tyst på honom i Baby Björnen överhuvudtaget. Stog med honom i sin Stokke och körde honom tvärs över det gamla trägolvet vi har i vardagsrummet. Då var han tyst, till man slutade. Det slutar ju med att han är så övertrött att han inte kan somna. Det verkar som om det är en dag relativt bra och den nästa är total kaos.

 

Aja, imorgon är en ny dag...

 

Tog med mig Mason till grannbyn för att köpa ny ersättning till honom. Känner pressen inför det hela. Att folk kan få en att må så dåligt. Tanken på att träffa på en av dem får mig att vilja springa in, köpa skiten och kasta mig in i bilen igen!

 

Så det vart ingen lång shoppingtur för oss inte. Lie hundmat och ersättning och hem igen. In med hundarna i bilen och till Gosford för en promenad. Försökte rensa tankarna. Det gick sådär med skällande hundar och bara massa gegga överallt. Aja, tog en latte ute i min ensamhet (om man nu kan kalla det ensam med tre hundar och en unge) 

 

Åkte förbi Andrea, spydde lite galla och vände hem med en unge som nu skrikit i två timmar. Jag håller på att bli galen.

 

I alla fall så ska jag ut och dricka lite vin med Lindso imorgon. Vi ska båda till sjukhuset så vi ska dränka våra sorger lite :P

 

Nu? Take away, mannen kom precis hem!

 

 

 

Ush allt känns så fel. Inget jag gör blir rätt. Hur jag än vänder och vrider på mig blir det fel. Vad jag än säger så är det fel, hur jag än tänker blir det fel.

 

Igår började jag dagen IGEN med att sköta andras jobb och slutade med att jag vart så förbannad efter att ha försökt ringa ett svenskt nummer i TRE dagar med att jag skickade ett mejl som var allt annat än trevligt. Jag ORKAR inte hålla på.

 

Ungen skriker ta mig fan hela tiden och får jag ETT råd till av någon utomstående ska jag nita dem. You have been warned. Har fått höra hur det kan vara hans tänder, hur han är hungrig, hur han är törstig, hur han är sjuk hur han är det ena efter det andra. Man tror att man knäckt kruxet och när man provar nästa gång skriker han lika mycket i alla fall. Torr blöja, mätt och lagom varm, spelar ingen roll här. Han gallskriker i alla fall. Vi köpte Sempers droppar, inte fan funkar de. Om något skriker han mer nu. OM det är droppar eller bara av en händelse vet jag inte.

 

Nu vet jag liksom inte vad jag ska prova här näst. Ny ersättning? Nya flaskor? Jag tycker jag provat ALLT! Själv mår jag inget vidare heller. Måste försöka ta mig till läkaren. Ska i och för sig och ta blodprov imorgon så jag kan ju passa på att fråga då.

 

Solen skiner med sin frånvaro och det är kallt inne. Värmen står på och ja... Vad mer ska jag säga. Sa jag att ungen skriker?

 

Det spelar liksom ingen roll om man håller i honom, kör honom i bilen, vyshar honom, går med honom i vagnen, det spelar ingen roll. Han bara SKRIKER! Jag ska gå och stoppa i öronproppar!