Eller stora killen!? Mason sover så gott i vagnen här inne. Det spöregnar ute så hundarna fick sin långis tidigare imorse.

 

Nu sitter jag här med en kopp kaffe och tittar på RSPCA program på tv. Jag vet inte varför jag gör det, jag blir bara så jäkla förbannad. Hur kan man behandla djur på så elaka vis? Bara lämna dem när man flyttar eller låta dem stå i burar i flera månader sjuka och utan mat och vatten?

 

Då tänker jag att mina hundar lever som prinsar. Det får det bästa fodret med färskt kött två gånger om dagen. De har vård om så behövs, tillgång till vatten och skugga vid varma dagar och värme och mysiga hus när det är kallt. De går ut 4 gånger om dagen, badas, tas hand om och får kärlek.

 

Folk har sagt till mig i flera år hur jobbigt det kommer vara med tre hundar och barn på samma gång och många har även sagt att det kanske är bäst att jag gör mig av med dem? Förlåt? Ska jag göra mig av med mina hundar helt plötsligt för det inte passar in i mitt liv?

 

Det skulle vara om Mason vart allergisk eller någon av dem visade sig aggresiva eller att DE inte trivdes, annars stannar de kort och gott här hemma med oss! Jag tycker inte det är ett dugg jobbigt med tre hundar och en bebis. Livet är precis lika jobbigt som innan. Jag tror tvärtom att jag har hundarna att tacka för hur bra det ändå går. Jag har alltid levt med hundar och aldrig kunna lämna hemmet bara så där en hel dag eller över en natt. Hundarna lämnas sällan mer än fyra timmar per dag så jag lever nog redan ett ganska 'tråkigt' liv där bebisen passar in perfekt!

 

De går ut med Husse på morgonen och får frukost av mig vid 9 tiden. Mason och jag tar en långis med den vid ett-tiden som jag gjort med mina hundar de 9 åren jag haft dem. Vid 5 äter de middag och vi tar en snabb kissrunda. Vid 9-10 tiden år de ut igen på en sista runda och sedan sover de oftast ovaggat!

 

Jag kan tänka mig att det blir kämpigare i vinter när det är kallt och regnar men vi har väl inte regnskydd på vagnen för inget?