Mason's höfter

Vi var ju som sagt på sjukhuset för att kolla Mason's höfter och tyvärr så var det inte helt som det skulle. Vi ska tillbaka för att kolla med ultraljud exakt hur illa ställt det är och om det behöver åtgärdas.
 
Helst, ber till Gud, så ser jag att han slipper. Det är en metalställning med hängslen som bänder fötterna utåt som han då måste ha i 12 veckor 24 timmar om dygnet. Man kan inte bada honom eller något sånt. Stackars barn, som om det inte kunde räcka nån gång?
 
Det är alltid något och jag försöker att inte vara negativ men det är tamej 17 alltid något som är-går fel och det är jobbigt att aldrig kunna slappna av. Är det inte barnet så är det hundarna eller huset eller bilen eller famlijen eller vänner eller jobbet eller kunder eller något annat. Att det ALDRIG bara kan få vara BRA!?
 
När är det min-vår tur att få lite tur och lycka? Jag tycker inte jag ber om mycket men det kan väl vara min tur snart?
 

Håll tummarna

för att den nyaste medicinen funkar nu. Igår när vi var på sjukhuset så bara skrek han otröstligt. De som undersökte honom frågade om han alltid var så här. Vi svarade att de senaste tre dagarna har han vart så men inte innan. Vi förklarade att han hade kolik och att vi köpt nya flaskor, nya droppar och allt annat vi håller på med. Sköterskan ser inte vidare övertygad ut. Hon ber oss mata honom för att se om det hjälper. Innan det har han både hunnit pinka och bajsa på henne för övrigt.
 
Vi matar honom men han forstätter att GALLSKRIKA! Hon förklarar att ett barn som gjort ifrån sig och är nymatad INTE borde skrika så om det inte är något fel. Hon säger att hon tror inte alls att det är kolik så det oftast är vid en specifik tidpunk på dagen inte hela tiden. Hon tycker att vi ska ringa doktorn för att se om det kan vara GER eller även kallat acid reflux. 
 
Jag ringer direkt och tjatar till mig ett recept som jag sprang och hämtade imorse med ungen i bärselen i värsta farten så fort apoteket öppnade. Han SOVER, tyst som en mus!
 
Jag lovar att är det GER så ska jag nita de två sjukvårdarna som varit här i flera veckor och övertygat om oss att det 'bara' är kolik! Stackars barn. Men nu ropar vi inte hej förens vi är över bäcken, men ta i trä så sover han så fridfullt i alla fall.
 
Alltid är det samma sak, man ska vara sin egen polis, läkare, snickare och mekaniker för man kan banne mig inte lita på någon eller förvänta sig att de kan sina jobb.
 
Funkar inte det vi fått nu så ska de utreda om han är allergisk mot mjölk. 
 
Nu ska jag springa vidare här hemma som en vessla och städa upp efter nattens kalablik innan lille musen vaknar.
 
Over and out!

 
 

Svart-vitt eller färg?

Vilket foto vart bäst? Svart-vitt eller färg? Stjärnorna är bara ett litet tillägg, de hade jag inte tänkt ha där när jag hänger upp det på väggen! Men han är ju min lilla stjärna ♥
 
 
Mason - Top Newbie - Jeans Newbie - Strumpor Newbie
 
Mason verkar liiiite bättre idag men fortfarande inte helt bra. Jag har själv lite ont i halsen idag så det kanske är så att vi är sjuka båda två?
 
Jag ringde sjukvårdaren nu på morgonen och hon kommer hit och kikar på honom så vi slipper oroa oss.
 
Vi skulle egentligen träffa Louisa med hennes tvillingar vi lärde känna på Neo, men vi flyttar det till Fredag och hoppas att vi mår bättre då. Vi stannar helt enkelt hemma idag och väntar på posten.
 
Imorgon är det sjukhuset som gäller för lillen, de ska kolla hans höfter.

Ledsen bebis

Idag har inte vart Mason' dag inte. Det har gnisslats mest hela dagen och jag har inte kunnat släppa honom eller lägga ned honom en minut ens. Så vi har suttit och chillat på soffat mest hela dagen, jag med en avdomnad vänsterarm och han med ett pipande skrik.
 
Fick ned honom tio minuter så jag kunde laga till lite mat och passade på att ta bilden. Det måste vara magen som spökar för han krampar till från och till.
 
Nu tar en trött mamma och bebis och knatar upp där uppe och lägger sig i sängen och glor på TV!
 
Filt från Toffee Moon!

Vi firar Söndagen med

att ha på oss de nya hängselbyxorna!

De må vara 0-1 månad och är väl lite stora-luftiga-rymliga men ska det vara söndagsfint så ska det!


Orkar inte mer

fick åka ambulans in till barnakuten imorse med Mason. Att det aldrig tar slut!

Nu är vi dock hemma igen.

Klickade hem en lite filt åt honom från Lilly & Sid igår.


Brunchar

Med mamma och pappa på Archerfield. Alla ville titta på lille snobben och det tog en timma innan vi kunde sätta oss ned!


Masons första påskpresent

kom idag från farmor och farfar! En liten speldosa man hänger i sängen!


Fler presenter

Igår kom Anita en snabbis för att lämna en present. Snobben är så bortskämd!

Han fick en liten 'keepsake' resväska där man sparar första tanden, första locken och andra minnen. Till det fick han också ett presentkort båda från Mamas & Papas!

Just nu ligger snobben och sover på min mage, han har själv lite ont i magen så vi har gett honom en liten massage efter sjukvårdaren var här tidigare och visade oss hur det går till!


Första resan i bilen

Babyskyddet är verkligen inte lämpat för prematurer. Han är alldeles för liten och man får väga upp dålig andning (då han sitter så illa) med faran (och att det är olagligt) att åka utan. Vi körde självklart med honom i skyddet men jag satt och höll honom under ryggen hela resan så han inte säckar ihop allt för mycket då syresättningen påverkas.

Väl hemma var jag redigt mör efter att ha suttit som en påse skridskor i 40 minuter.

Huset var iskallt då ingen vart hemma och det var med ren panik jag satte på både ugn och gasplattorna för att värma upp det snabbare!


På sjukhuset

Nu har vi spenderar 48 timmar här på sjukhuset för att lära oss allt om Mason's krav och behandlingar. Han äter ungefär var 3 1/2-4 timme. Vi byter först blöjan, äter, rapar och tillbaka i säng.

Nu ligger han på en kudde mellan oss i sjukhussängen och sover gott.

Vi väntar på blodproven och att läkaren ska komma och göra en sista undersökning innan de släpper HEM oss!

Lilla snobben får komma hem. De räknar dock med att vi kan få vänta 4-5 timmar till...


Ny overall

Overallen från Emile Et Rose var alldeles för stor så det fick bli en till. Nu håller vi tummarna för att den hinner fram innan snobben kommer hem på......


FREDAG! Japp, ni hörde rätt! Idag åker vi in till sjukhuset och bor två nätter så vi lär oss ta hand om lille Mason. Så idag blir det att packa!

Mannen ska fortfarande jobba dagtid under två dagar så han får kolla posten. Det snöar ute och blåser iskallt så en overall till hemresan är ett måste!

Idag ska jag installera babyskyddet och isofixen i bilen så det är klart också. Hundarna ska till A och O tills på Lördag. Jag ska på min första föräldrakurs idag med alla andra blivande mammor men vi får se hur vi gör. Det kan bli att jag struntar i det och går nästa vecka. De kommer prata förlossning idag och det har jag ju liksom redan fixat!

Här är overallen i alla fall, tog preemie storlek!


Masons stat's

Idag är vi fyra veckor minsann... 4 veckor på sjukhus. Känns overkligt på något sätt. Han är så himla avancerad sån vi ska vara så nöjda med honom och hans framgång!

Senast igår när sjuksköterskan frågade när hans BF är och vi svarade 30 April så trodde hon inte på oss. No way, sa hon?! Han äter bättre än många barn som föds när de ska! Han växer så det knakar och mår bara så bra!

Igår försökte vi mäta honom, det gick väl sådär men vi fick det till ungefär 47 cm. Sen är ju båda jag och pappan långa - 180 och 185 respektive!

Han har ingen sond kvar, får nu bara vitaminer via spruta i munnen. Det kommer vi få fortsätta med hemma själva.

Idag ska vi ta våra flaskor med oss in så han lär sig dricka ur dem.


Bockar av listan

Satte igång tidigt imorse och städade som bara jag kan. Jag har legat på latsidan när det gäller städningen de senaste månaderna, det får jag erkänna.

Men nu är det skinande rent. Skulle behöva moppa men det är så blött ute att det känns lite onödigt.

Har lagat mat som jag ska frysa in. Lätt att tina om man har dåligt med tid.

Idag väger snobben hela 2130, han har gått upp 120 gram på tre dagar - duktig kille!

Nu är jag helt slut, lunch ut i snö-regnet med hundarna innan vi åker och hälsar på the amazing Mason!


My little heart

Beats only for you...

Vilken sötnos va? Gårdagen gick jättebra för lillen. Imorgon ska ha vägas igen, håller tummar och tår.

Idag ska vi förhoppningsvis bada Mason för första gången! Härligt!

Imorgon ska de sluta med koffeinet och 48 timmar efter det om larmet inte gått får han komma av alla monitorer! Då slipper vi alla sladdar! Efter det, HEMKOMST!

Japp, utan sladdar och utan koffein är det vägen hem som väntar.

Planen är att jag åker in och bor på sjukhuset några dagar och vänjer mig vid allt. Sen får han komma hem! Jag vågar inte hoppas och tro allt för mycket men de har sagt att vi kanske har honom redan på fredag, vilket betyder att vi har tre dagar att fixa ALLT - paniiiiik!


Titta vilken stor kille

Som fått flytta till en 'big boy bed'

Nu fanns det äntligen en säng ledig så Mason fick komma ur sin kuvös. Stora killen!


Nyare inlägg