på sjukhuset. Dom ringde idag och hade hittat en tid åt mig den 6 December klockan 12.30 då jag ska få träffa någon läkare. Jag ska vara helt ärlig och säga att jag är inte helt hundra vad jag ska dit för men det visar sig nog!
Vilken tur att man inte har ett heltidsjobb utanför hemmet för då hade jag fått vart ledig var och varannan dag.

Sjukt egentligen när man tänker på det.
Efter operation hade jag nog behövt minst en vecka per arm. Illamåendet X antal dagar. Tre UL. Barnmorskan två gånger. Läkaren för infektion och stygnen som tagits ut två gånger. Tandläkaren nästa Måndag, läkaren Tisdag, barnmorskan den 15 December. Sen är det sjukhuset den 4 Januari och sen UL igen den 6 Januari. Hade man ens fått ledigt så ofta från ett vanligt jobb? Jag kanske är lyckligt lottad ibland ändå?
Men det negativa är ju då att jag inte får mammapeng...
Så man kan inte både ha kakan och äta den!

Det är väl egentligen inte jättekonstigt att man mår lite lustigt, infektion i kroppen, den försöker läka, antibiotika som tär på imunsystem och sen en bebis som man ska försöka göda som en julgris. Lägg på en skvätt hormoner och jag tror det är förståligt att jag höll på att börja tjuta över att vi kokat för lite pasta här om kvällen!

Brevbäraren kom förresten tomhänt idag med, vilken rackare! Aja, den som väntar på något gott...

Nu blir det ett försök till en långpromenad med hundarna i snålblåsten, det kan vi nog behöva alla fyra! "Blow the cobwebs away" och lite friskluft har väl aldrig skadat?